19.30; Hitta hem.

20.00; Äntligen hemma.

Pappa märkte och anmärkte i tv4s TV-tablå. Ser ni de fula i det fula? Pappa bjöd mi på té och macka och jag skrattade gott. 

Nu var det längesen jag sa någonting alls om någonting i den här bloggen, och det kan bara betyda två saker; antingen har jag inte haft något jag vill berätta, eller så har jag haft något jag inte vill berätta. Antingen eller, nåväl. Lurvtuffemussen, Mr. B aka pisspottan, kärt barn har många namn; Buddha iakktar mig från soffhörnet. En 13 veckors valp kan man inte bara avvisa, han vickar på huvudet, filosoferar som bara självaste Buddha kan och blinkar med de tätt sittande ögonen. Trög och harmonisk, skulle jag vilja kalla honom.

Skolkyrkan kommer som räddare i nöden till vår klass imorgon, jag känner tyvärr att jag är bortom all räddning, och att något som involverar kyrkan inte kan båda gott, så jag tar Hemingwaymomentet till bottnen och skriver stilanalys på isbergstekniken.. Tungt. Särsklit eftersom att jag knappt kan hitta någon information om isbergstekniken på internet. Om jag nu lyckas med att slutföra stilanalysen ska jag sätta mig på en buss till Mumindalen för en visit.

Torsdag blir en mer spännande dag. Lägenhetskoll står skrivet över lunchen, och sen tänkte jag gå en sväng till runt stan med mitt CV. I övrigt känner jag mig i förhållande till annars ganska tom. Gick skit på nationella writing idag, de välformulerade åsikterna var inte närvarande. Var är glöden?

Det river och sliter, jag håller i ett lakan som rispas upp i vinden, jag känner mig som en flaggstång som snart viker undan. Det är högar med skit i hörnen just nu som jag måste ta tag i och städa ur, och så är det jävulskapet Det Oberäkneliga som hoppar på mitt skallben utklädd till en trettio ton tung cementklump. Klarhet, jag söker, och jag planerar; men där tar min energi slut, vid de peppande meningarna och de målmedvetna talen, och nu gör jag varken antingen eller. Tänk er att det skulle regna varannan dag i era liv? Jag vägrar hjälp i min egen kamp för då vinner jag ingenting eget. Påminn mig inte om saker jag måste göra, jag vet tyvärr redan. Det är därför jag ser så jävla besvärad ut.

Nu är det hus i helvete och ett jävla liv som vanligt. Och jag är orkanen.

Tvivlet har lagt sig som snötäcke över daggvåt äng

Marken vibrerar än av trummorna

Osäkerheten är osäkrad, något fumligt finger kom åt knappen

Draken svajar i stiltjen

Som ett spel, då allt stannat, allt annat

Allt annorlunda

Händerna fortsätter trumma; försiktiga, livrädda - skinnet är slitet.

Dimman lättar in i det minsta helt inkonsekvent

Björnarna som sover är många

Fläckar som vittnar om andra tider, bort

Inte här, inte nu, inte än

Inte fortfarande

Glittret slutar falla, stjärnorna är kalla; dammkornen är genomskinliga

Isen åker ur oss.

-

NTI borde inte få kalla sig IT-gymnasium, och den här kursen är bara slöseri med tid. Vi sitter i en helvetes sal som stinker muffins, magen bara skriker efter mat och det luktar godare än vad det smakar. Jag förväntas kunna en massa skit i en överflöd av onödiga program, som jag faktiskt, helt ärligt, som journalist aldrig kommer ha nytta av. Dessutom har är man omgiven av en hög jävla barnrumpor, som bara sitter och fnissar hela dagarna. När jag väl försöker göra något laggar alltid datorerna, förstör arbetena, och det är bara se en och en halv timmes arbete förtvina och försvinna. Okej, jag andas ut, startar om datorn. Provar igen, fungerar inte. Byter dator, fungerar inte. Just när jag är i begrepp att skrika ut JÄVLA SKITSKOLA märker jag att alla andra också sitter och dunkar mössen i borden, slår på tangentbordet och halvgråter av frustration. NTI ÄR INTE ETT IT-GYMNASIUM OCH DEN HÄR KURSEN SUGER RÖV!

Hemskt, otroligt, berörande; visst! Det kan jag hålla med om att kraschlandningen på Hudsonfloden var. Men det går just nu en dokumentär om den hela händelsen på tv4 och jag har aldrig sett något så ointressant. Får man kalla den där smörjan för dokumentär? Och hur sjutton kunde någon ta på sig att publicera den? Det värsta i dokumentärväg jag någonsin sett, minuterna blir till timmar. Bra eller anus? Anus!

"I Robinson ikväll lider deltagarna så mycket av hunger. Så extremt att de måste börja avliva djur." Så sa hallåan när han presenterade Robinson på tv4 igår. Jag trodde hela grejen med Robinson var att leva som djungelmänniskor? Jaga?? Ojojoj...

"Det finns 15 hårsalonger i Kalix." Amalia skrev så till mig nyss. 15 stycken! Det är ju typ en salong per människa. Helt otroligt.  Ojojoj...

Bakom: Påsklov, massa mat, tjejmys med Amalia, saftpirateri, visiter... Ojojoj...

Framför: Skola, veterinärbesök, sökande av jobb och lägenhet. Organiserande runt p*nistårtefesten; den o så väntade, o så efterlängtade.

Ojojoj...

I mitten: Family Guy.

Jag har inget vettigt att säga, egentligen. Jag bara skriver nu. Ha tryckt i mig kolasås, sett House, skrivit en bokanalys, varit mamma åt hundarna. Senare ska jag tvätta pisspottan aka buddisten, och jobba lite mer skola. Adnama fyllde 18 igår, wiho hurra för henne! Nu är det dags för That's 70's Show. Barnhyndorna sover.