Ni säger ju att ni vill ha mig; ja, inte direkt, indirekt i era inbäddade klagomål typ "Du skriver ju aldrig. Betyder det att ni saknar mig kanske? Ni vill ha mig? Huh?! He he. Kan bara skriva en kortis. Hur känner jag mig? Sitter och är lite bittert förbannad över mitt dåliga fotofejs. Ser fan ut som skit, alltså, nästan jämt, det är komiskt men med tragisk klang. Hittade en bild från min födelsedag nyss, den 19de av de alla. Förbannat. Garvar lite lätt, spela roll. Ser rätt kul ut, dvärgig.. ;P Nu ska vi, lördagsgänget, åka till en annan by. Hejsvejs!

Det här känns mycket underligt. Min kropp tog befälet och slog in siffror och bokstäver, koder som jag inte minns men som ändå fortfarande fanns där, etsade i ryggmärgen. Sedan såg jag något stort, grönt. Och så var jag här. Jag menar, det var så länge sedan. Om ni kunde förstå hur länge sedan det känns. Det finns så mycket historia nedtecknad här, en hiskelig mängd av olika känslostämningar, oo, lyckovallningar, sorgeskrik.. Dramatik.

Det känns som lite krystat. Vad ska man tala om nu, efter Den Stora Tystnaden som varat? Vädret? Jag håller låg profil, det kan vara en god väg att gå, ingen idé att stressa fram det, så: Hej bloggen. Kul o ses igen. Kanske glider förbi senare i veckan. Hejdå.