Sanningen är som en fislukt:

-Tung att bära, svår att möta

-Kommer alltid vid fel tidpunkt..

-..men i rättans tid.

-Inget man vill känna till

-...som alltid kommer finnas där.

Jag tror att "i det där läget" håller sanningen på att sätta foten i marken. Sanningen är rätt anonym, men det spelar ingen roll vem den kommer ifrån, om den är sann. 

(Stod förr "det här", står nu i det där läget. Blev fel, menade inte nån fislukt här hos mig)

Låt oss förbise det tidigare inlägget, det är raderat. Jag tycker jag var lite för hård mig mot själv, och världen i allmänhet. Det går rätt bra. Kreativiteten flödar, så nu ska jag skriva hårda ord längs Hemingways rader, och sedan ska jag promenera ut. Det enda störande är att Heroes inte går igång. Nåväl, mer tid åt arbetet. Mer tid för det.

Den morgondunkla takvåningen låter sig i ljuset av värmen förvandlas till en kvällsdunkel takvåning. Nu är det snart nattidags. Min kära älskade är på toaletten, och jag tuggar på det starkaste toyet i historien.