Visst tycker ni också att det kliar lite i fingrarna när man har jobbat fram något, och så lägger det här fantastiska om än knasiga internet av? Min telefon hånar mig. Den har aldrig vibrerat så mycket som idag. Den ligger på rygg i sängen, och vill i ren illvilja mig inget väl. Att vibrera är dennes sätt att hånskratta mig i ansiktet. Den gör det när den stänger av mitt i ett sms, under ett telefonsamtal eller bara när den känner för det. Jag vet att jag behandlat den illa och det vill den att jag ska veta.

Lilla My i kombo med rumpnisse nummer ett mår bra. Förutom träningsvärken då, förståss. Jag tog ett befriande steg i tisdags, gick själv till gymmet. Helt underbart beslut, med lite obekväma konsekvenser. Det ville jag inte mest att ni skulle veta, jag ville mest visa en bild på min ponny. Vi ha ridit idag och här står han i svettäcke och väntar på att få trycka i sig lite kvällsmat. Han får belöning för att han följde med mig ut en timme och motionerade mig, galopperade runt på byavägarna som den svarta stormen han är. Han gör vad som helst för godis. Titta!