Hehehe, skrattade djävulen på kroatiska, som min gamla bilskolelärare brukar säga. Poeten ligger och vilar i ett hörn och pianot på höstvägen ljudar smärtsamt. Jag försöker lära mig prologen till Skönheten och Odjuret, vilket hittils går ganska bra, som fransmannen som var mitt emellan eiffeltornets höjdpunkt och marken sa. Emma have left the building, efter en lördag med stad, max, te, tv och promenad. Hemskt gosigt och keligt. Om jag lyckas slita mig från pianot, var dagens plan diskning, ta ut soporna, promenera med Gandhi till Ormberget och bära upp lådor på vinden. Ser inte lovande ut för mina planer, jag kan med min magiska kraft förutspå att ingetdera kommer hända. Pianot kommer ljuda, som självstående, ihärdig syssla. Nu måste jag komma i ordning. Dam, dam, dam, dam, dam dammm dam.