Underbara 50 kvadrat, egen uteplats, badkar, klädkammare, piano.. Hur fantastisk lägenhet har inte jag skaffat mig idag?!?! Jaaaaaaa! Man ryms att vända sig om i den här!!

Tillbaka på ruta ett, eller båt Emma Joe, som man också kan kalla det. Minisemestern var kul, som vandrade från den ena öde byn till den andre. Återsåg en gammal vän som blev en aktuell vän, och funderade över detta med vänskap. Någonting som vissa verkar ha svårt med, var fan är ni, och var är den inbjudande tonen? Hur låter era röster nu för tiden, tjejer? Jag räknar inte med något längre. Jag har inte pratat med någon av er om detta för glasklarheten borde vara glasklar. Jag konstaterar nu och kungör öppet att vi växt ifrån varandra. Ni verkar helt plötsligt ha blivit så förbannat korta.

Två dagar i Ryssbält och tre dagar i Korpik; härliga tider. Diskussioner om Liftarens Guide och livet, tända ljus, sena nätter, vänstervridna barnprogram, fina middagar på verandan, nya bekantskaper, barnpassning, musik. Vissa saker faller sig naturligt, tack och lov. Vore börda om man fick kämpa för allt.

Nu är jag sliten och ganska undrande. Kommer någon någonstans? Som Liftarens Guide Till Galaxen meddelar på omslaget; "Ta det lugnt." I dag har jag övningskört och lyckats hålla mig till dieten. Gandhi blev glad när jag kom, och bet inte sönder mina skor. Imorgon ska jag kolla lägenheter i Luleå. Det kanske ändå är på väg någonstans. Kanske inte alltid står tillbaka på ruta ett.