Min breda ända ska så fint pryda en passagerarplats i Kustbussen imorgon, ända från Skellefteå i söder till Kalix i norr. Hemvändare, jag är! Tillbaka i båten är jag några dagar innan pdol.

Rosa och Trosa har fyllt 16 idag, oh vad tiden går fort, jag börjar känna ålderdomen krypa i mina ådror som en igel i jakt efter lite moget blod. Okej, allvaret är väl inte så slagkraftigt, är långt ifrån myndighetsförklarad eller torr bakom öronen, det erkänner jag. I alla fall, vi har sjungit på sängen, solat, ätit god middag, efterrätt och sådant man brukar göra.

Nu måste jag återgå till min uuuunderbara bok. Är inte så skojfrisk i skrivandet idag, känner mig helt utslagen och ägd av Douglas Adams.

Kapitel 28 av Liftarens Guide Till Galaxen, andra boken;

"Ett stort problem - ett av dom stora problemen, för det finns flera - ett av dom många problemen med ledarskap är vem man ska ge jobbet åt, eller rättare sagt; vem som ska lyckas få folk att ge honom jobbet.

Sammanfattningsvis: Dom är som är mest intresserade av att styra över andra varelser är, just därför, dom som är minst lämpliga att göra det. För att sammanfatta sammanfattningen: Ingen som lyckas bli vald till President bör på några som helst villkor få ta jobbet. För att sammanfatta sammanfattningen av sammanfattningen: Det blir fel med folk.

Det är därför det är ordnat så här: Rader av Presidenter som njuter så mycket av att sitta vid makten att dom inte ens märker att det gör dom ju inte.

Där, dold bland skuggor, stter istället någon annan, men vem? Åt vem kan man anförtro makten, när ingen som vill ha den kan tänkas få den?"

Douglas Adams? Ring mig.