Tänkte skriva några rader såhär på kvällskvisten.. Sen du var här har häggen slagit ut! Jag vet inte, jag kände för attt utbrista det, inte för att texten i sången har något att göra med min situation, men jag känner bara för att beskriva ett lyckorus med en sång som ger mig lyckorus.

Har kollat igenom en bok jag har, "Studentkokboken", och ser verkligen fram emot att få laga mat åt mig själv igen! Endast mig själv. Få ha mitt eget kylskåp, min egen micro, mitt egna skafferi.. Inte för att jag är mycket för att laga mat, kan inte ens hacka gurka rätt, men bara saken att få ha "eget" igen. Egen garderob, egen nyckel till dörren, egen dörr, egen hallmatta, egen TV, egna sovtider.. Känns som att det här med lägenhet närmar sig, även om besvikelsen var stor efter gårdagens visning - cellskräck - men jag är igång! Leta lägenhet, som besatt, wihow!

Natti dread naa, nu måste jag faktiskt knyta mig. Imorgon skeppar vi ur hamn, och tydligen ska vi vara uppe före goko, husstädning.. Jävla skit. Men, när jag bor själv igen får jag städa när jag vill, var jag vill och hur jag vill! Natti alla där ute!