Här har vi mig. Vaken, halvnaken, vid den tidpunkten på dygnet som jag borde sova. Men, jag känner faktiskt inga negativa aspekter bundna till det, eftersom denna tid jag egentligen borde ha sovit, har ägnat åt välbehövt filosoferande. Jag har haft en hemsk dag. Det har varit en sådan där dag som man inte vill minnas, vill lämna och helst aldrig återkomma till. Energierna har varit fel, balansen ur system, danstegen jag tagit har inte varit de rätta och det känner jag. Innan jag gav mig in i den här dagen hade jag gett upp, i förväg. Nu vill jag skriva ner några rader för att påminna mig om vad den här dagen fått mig att inse.

Själv sätter man sina egna begränsningar och hinder. Jag älskar min underbara familj, mina spralliga systrar och deras upptåg, min kloka mor som stöttat mig genom allt och under mitt liv gett mig värdefulla råd som jag inte klarat mig utan, och min fina, modiga, humorrika pappa och hans båt som jag förresten är övertygad om kommer bli jättefin och ett nöje att åka i. Under dagen har jag hittat en skatt, sett en vän med nya ögon. Ikväll har jag kommit till förståelse och gjort min omgivning rättvisa genom att säga sanningen. Den som ligger mig varmast om hjärtat har sett ett nytt hopp födas inom mig, ett ljus har tänts.

Att fånga det, att ta chansen, att minnas hur detta kändes. Själv har jag möjligheter till ett glädjerikt och värdefullt liv som kommer göra bra saker för mig själv och andra, bara jag tar chansen. Må så hända, att när jag vaknar imorgon har jag påbörjat ännu en hemsk dag. Kan vara. Jag vill minnas den här kvällen som en kväll av insikt och förståelse, en skön kväll som kan komma även efter en fullkomligt gräslig dag. Tyngd har lyfts från mina axlar. Jag är övertygad om att man varje dag tar ett litet steg på vägen som leder dit man önskar. Man måste bara lägga märke till det. Att minnas det jag lärt mig ikväll, och förstå att jag kan lära mig något liknande imorgon, känna denna svindlande känsla. Det blir vad man gör det till, och jag tänker minsann göra det till något bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ni säger ju att ni vill ha mig; ja, inte direkt, indirekt i era inbäddade klagomål typ "Du skriver ju aldrig. Betyder det att ni saknar mig kanske? Ni vill ha mig? Huh?! He he. Kan bara skriva en kortis. Hur känner jag mig? Sitter och är lite bittert...

Det här känns mycket underligt. Min kropp tog befälet och slog in siffror och bokstäver, koder som jag inte minns men som ändå fortfarande fanns där, etsade i ryggmärgen. Sedan såg jag något stort, grönt. Och så var jag här. Jag menar, det var så län...

Jag klandrar inte de otrogna. Alltså, de som inte längre läser min blogg. För frankly; vad är det här för jävla skit? Återkommande löften om bättring utan resultat uppvisade. Halvtama, färglösa texter. Ingen vrede. Har kanske glidit ifrån uppdatering...

Good mornin' USAAAAAAA; såg just ett avsnitt American Dad. Riktigt trött serie, riktigt trött. Jag är också trött, morgonmojsig, sitter här och planerar min resa till Kalix idag. Måste packa, duscha, äta och diska innan första bussen går 11.10, så bo...

Sitter i full mundering och väntar på att älsklings buss ska komma, så vi kan ta bilen till dagens mat. Dagens mat serveras av mina svärföräldrar och den serveras utomhos. Sen blir det Pajala för att sitta med näsan i skolböckerna medan gubben repar ...