Jag skrev just ett lååångt rabalder om Kalix, och obehaget att vara här, och raderade det på en bråkdels sekund. På något sätt känns det som att det inte är värt att förklara, fastän jag vill. Människan har ett behov av att förklara sig, eller hur? Sofokles, Bibeln, Einstein, du och jag. På något sätt vill vi vinna förståelse, och nu kryper det i mina fingrar när min hjärna säger SKRIV och mitt hjärta säger NEJ. Nej, Emilia, du behöver inte förklara, den enda som behöver förstå är du själv. Jag kan få förklara det för mig själv, iallafall? Jaja, det är väl okej.. (Dialog med mig själv) Men med en mening, max. Hur lång får den bli? Så lång att den makes sense, baby. (Sjuk dialog) Kort och koncist är bäst, Emilia.

Mina damer och herrar, kära församling, där ni sitter och ruttnar framför era datorskärmar, spridda över hela landet: Kalix påminner mig om tankebanor jag gick förr, som jag inte vill gå mer, om människor som gjort mig illa och människor jag skadat, Kalix är på något sätt för mig som ett slagfält efter kriget, en raserad stad, och jag vill bygga upp den igen. En mening till, okej? Okej. jag vill bygga nytt och göra om och skaffa nya minnen, men här förväntas jag ta fredagsmyset i familjesoffan, missuppfatta mig inte det är härligt, men jag vill ut och bygga nytt, för det här påminner om slagfältet efter kriget. Kort och koncist, en sista formulering? Jaja.. Om vi iallafall kunde köpa en ny soffa.  

Vi människor verkar verkligen vilja förklara oss, och jag tror att det är mest inför oss själva. Jag dömer mig, du dömer dig själv, och utifrån det, bedömer vi varandra. Ibland berättar jag saker för andra, innan jag ens visste det själv. Jag förstår medan jag förklarar. Ibland måste jag möblera om när något jag vill glömma har hänt. Men egentligen, kan man kalla det en helt annan historia..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ni säger ju att ni vill ha mig; ja, inte direkt, indirekt i era inbäddade klagomål typ "Du skriver ju aldrig. Betyder det att ni saknar mig kanske? Ni vill ha mig? Huh?! He he. Kan bara skriva en kortis. Hur känner jag mig? Sitter och är lite bittert...

Det här känns mycket underligt. Min kropp tog befälet och slog in siffror och bokstäver, koder som jag inte minns men som ändå fortfarande fanns där, etsade i ryggmärgen. Sedan såg jag något stort, grönt. Och så var jag här. Jag menar, det var så län...

Jag klandrar inte de otrogna. Alltså, de som inte längre läser min blogg. För frankly; vad är det här för jävla skit? Återkommande löften om bättring utan resultat uppvisade. Halvtama, färglösa texter. Ingen vrede. Har kanske glidit ifrån uppdatering...

Good mornin' USAAAAAAA; såg just ett avsnitt American Dad. Riktigt trött serie, riktigt trött. Jag är också trött, morgonmojsig, sitter här och planerar min resa till Kalix idag. Måste packa, duscha, äta och diska innan första bussen går 11.10, så bo...

Sitter i full mundering och väntar på att älsklings buss ska komma, så vi kan ta bilen till dagens mat. Dagens mat serveras av mina svärföräldrar och den serveras utomhos. Sen blir det Pajala för att sitta med näsan i skolböckerna medan gubben repar ...